Woordsoort | zelfstandig naamwoord |
---|---|
Uitspraak | /tuːθ/ |
Afbreking | tooth |
Shaw‐alfabet | 𐑑𐑵𐑔 |
Deseret‐alfabet | 𐐻𐐭𐑃 |
Meervoud | teeth /tiθ/ |
Afrikaans | tand |
---|---|
Albanees | dhëmb |
Catalaans | dent |
Chinook-jargon | lita |
Deens | tand |
Duits | Zahn; Zacke |
Engels (Oudengels) | toþ |
Esperanto | dento |
Faeröers | tonn |
Fins | hammas |
Frans | dent |
Grieks | δόντι |
Hawaiaans | niho |
Hongaars | fog |
IJslands | tönn |
Italiaans | dente |
Jamaicaans Creools | tiit |
Jiddisch | צאָן |
Kabylisch | tuɣmest |
Latijn | dens |
Luxemburgs | Zant |
Maleis | gigi |
Nederduits | tand |
Nederlands | tand |
Noors | tann |
Papiaments | djente |
Pools | ząb |
Portugees | dente |
Roemeens | dinte |
Russisch | зуб |
Saterfries | Tusk |
Schots | tuith |
Schots-Gaelisch | fiacaill |
Spaans | diente |
Sranan | tifi |
Swahili | jino |
Tagalog | ngipin |
Thais | ฟัน |
Tsjechisch | zub |
Wels | dant; daint |
Westerlauwers Fries | tosk |
Zweeds | tand |