Synonym: binden
Wortart | Verb |
---|---|
Aussprache | /ˈɪmbɪndə(n)/ |
Trennung | in·bin·den |
Indikativ | |
---|---|
Präsens | Präterium |
(ik) bind in | (ik) bond in |
(jij) bindt in | (jij) bond in |
(hij) bindt in | (hij) bond in |
(wij) binden in | (wij) bonden in |
(jullie) binden in | (jullie) bonden in |
(gij) bindt in | (gij) bondt in |
(zij) binden in | (zij) bonden in |
Konjunktiv | |
Präsens | Präterium |
(dat ik) inbinde | (dat ik) inbonde |
(dat jij) inbinde | (dat jij) inbonde |
(dat hij) inbinde | (dat hij) inbonde |
(dat wij) inbinden | (dat wij) inbonden |
(dat jullie) inbinden | (dat jullie) inbonden |
(dat gij) inbindet | (dat gij) inbondet |
(dat zij) inbinden | (dat zij) inbonden |
Imperativ | |
Einzahl/Mehrzahl | Mehrzahl |
bind in | bindt in |
Partizipien | |
Präsenspartizip | Perfektpartizip |
inbindend, inbindende | (hebben) ingebonden |
Deutsch | binden; einbinden |
---|---|
Englisch | bind |
Esperanto | bindi |
Färöerisch | binda inn |
Französisch | relier |
Italienisch | rilegare |
Jiddisch | בינדן |
Katalanisch | enquadernar |
Portugiesisch | encadernar |
Russisch | переплетать |
Saterfriesisch | ienbiende |
Schwedisch | binda |
Scots | bind |
Spanisch | encuadernar |
Ungarisch | köt |
Westfriesisch | bine |