Wortart | Verb |
---|---|
Aussprache | /ˈlɔzbrekə(n)/ |
Trennung | los·bre·ken |
Indikativ | |
---|---|
Präsens | Präterium |
(ik) losbreek | (ik) losbrak |
(jij) losbreekt | (jij) losbrak |
(hij) losbreekt | (hij) losbrak |
(wij) losbreken | (wij) losbraken |
(jullie) losbreken | (jullie) losbraken |
(gij) losbreekt | (gij) losbraakt |
(zij) losbreken | (zij) losbraken |
Konjunktiv | |
Präsens | Präterium |
(dat ik) losbreke | (dat ik) losbrake |
(dat jij) losbreke | (dat jij) losbrake |
(dat hij) losbreke | (dat hij) losbrake |
(dat wij) losbreken | (dat wij) losbraken |
(dat jullie) losbreken | (dat jullie) losbraken |
(dat gij) losbreket | (dat gij) losbraket |
(dat zij) losbreken | (dat zij) losbraken |
Imperativ | |
Einzahl/Mehrzahl | Mehrzahl |
breek los | breekt los |
Partizipien | |
Präsenspartizip | Perfektpartizip |
losbrekend, losbrekende | (zijn) losgebroken |
Deutsch | abbrechen |
---|---|
Englisch | break |
Esperanto | derompi |
Latein | abrumpere |
Rumänisch | rupe |
Saterfriesisch | oubreeke |