Woordsoort | zelfstandig naamwoord |
---|---|
Afbreking | cerb·o |
Nominatief | cerbo |
---|---|
Accusatief | cerbon |
Afrikaans | brein |
---|---|
Catalaans | cervell |
Deens | hjerne |
Duits | Gehirn; Hirn; Kopf; Geist; Verstand; Intelligenz |
Engels | brain |
Engels (Oudengels) | brægen; brægn |
Faeröers | heili |
Fins | aivot |
Frans | cerveau; cervelle |
Grieks | εγκέφαλος; μυαλό |
Hongaars | agy; agyvelő |
IJslands | heili |
Italiaans | cervello |
Kabylisch | allaɣ |
Latijn | cerebellum; cerebrum |
Maleis | otak |
Nederlands | brein; hasses; hersens; harsens; harses |
Noors | hjerne |
Papiaments | selebre; selebro |
Portugees | cérebro |
Russisch | мозг |
Saterfries | Brainge |
Spaans | cerebro; seso |
Sranan | ede tonton |
Tagalog | utak |
Thais | สมอง |
Tsjechisch | rozum |
Turks | beyin; akıl; dimağ |
Wels | ymennydd |
Westerlauwers Fries | brein; harsens |
Zweeds | hjärna |