Wortart | Substantiv |
---|---|
Aussprache | /tuːθ/ |
Trennung | tooth |
Shaw‐Alphabet | 𐑑𐑵𐑔 |
Deseret‐Alphabet | 𐐻𐐭𐑃 |
Mehrzahl | teeth /tiθ/ |
Afrikaans | tand |
---|---|
Albanisch | dhëmb |
Chinook-Jargon | lita |
Dänisch | tand |
Deutsch | Zahn; Zacke |
Englisch (Altenglisch) | toþ |
Esperanto | dento |
Färöerisch | tonn |
Finnisch | hammas |
Französisch | dent |
Griechisch | δόντι |
Hawaiisch | niho |
Isländisch | tönn |
Italienisch | dente |
Jamaikanisches Kreolisch | tiit |
Jiddisch | צאָן |
Kabylisch | tuɣmest |
Katalanisch | dent |
Latein | dens |
Luxemburgisch | Zant |
Malaiisch | gigi |
Niederdeutsch | tand |
Niederländisch | tand |
Norwegisch | tann |
Papiamento | djente |
Polnisch | ząb |
Portugiesisch | dente |
Rumänisch | dinte |
Russisch | зуб |
Saterfriesisch | Tusk |
Schottisch Gälisch | fiacaill |
Schwedisch | tand |
Scots | tuith |
Spanisch | diente |
Sranan | tifi |
Suaheli | jino |
Tagalog | ngipin |
Thai | ฟัน |
Tschechisch | zub |
Ungarisch | fog |
Walisisch | dant; daint |
Westfriesisch | tosk |