Synonym: gezamenlijk
| Del av tal | adjective |
|---|---|
| Uttal | /ɣəmenˈsxɑpələk/ |
| Avstavning | ge·meen·schap·pe·lijk |
| Predikativ | ||||
|---|---|---|---|---|
| Attributiv | Obestämd | Maskulint och feminint plural | gemeenschappelijke | |
| Obestämd singular | gemeenschappelijk | |||
| Plural | gemeenschappelijke | |||
| Bestämd | gemeenschappelijke | |||
| Partitiv | gemeenschappelijks | |||
| danska2 | fælles |
|---|---|
| engelska | common; communal; mutual |
| esperanto | komuna |
| finska | yhteinen |
| franska | commun |
| färöiska | felags |
| isländska | sameiginlegur |
| italienska | comune |
| katalanska | comú |
| latin | communis |
| norska | felles |
| papiamento | komun |
| polska | wspólny; pospolity |
| portugisiska | comum |
| saterfrisiska | gemeen; algemeen; gemeensoam; gemeenskuppelk |
| spanska | común |
| svenska | gemensam |
| tjeckiska | společný |
| tyska | gemein; allgemein; gemeinsam; gemeinschaftlich; allegemein; gewöhnlich; allgemein verbreitet; Gemein‐ |