Synonymer: aangrenzend, dichtbijgelegen, dichtbijzijnd, nabij, naastgelegen
| Del av tal | adjective |
|---|---|
| Uttal | /ˈanlɪɣənt/ (attributief), /anˈlɪɣənt/ (predikatief) |
| Avstavning | aan·lig·gend |
| Predikativ | ||||
|---|---|---|---|---|
| Attributiv | Obestämd | Maskulint och feminint plural | aanliggende | |
| Obestämd singular | aanliggend | |||
| Plural | aanliggende | |||
| Bestämd | aanliggende | |||
| Partitiv | aanliggends | |||
| afrikaans | aangrensend |
|---|---|
| engelska | adjacent; adjoining |
| esperanto | apuda |
| franska | adjacent |
| katalanska | veí |
| portugisiska | adjacente; apenso; contíguo; junto; próximo; vizinho |
| saterfrisiska | angränsjend; ansteetend |
| spanska | adyacente; contiguo; vecino |
| tyska | angrenzend; anstoßend; daneben befindlich; nebenan befindlich; Neben‐; nebenstehend |
| ungerska | melletti |
| västfrisiska | neistlizzend |