| Del av tal | verb |
|---|---|
| Uttal | /ˈplaɣə(n)/ |
| Avstavning | pla·gen |
| Indikativ | |
|---|---|
| Presens | Dåtid |
| (ik) plaag | (ik) plaagde |
| (jij) plaagt | (jij) plaagde |
| (hij) plaagt | (hij) plaagde |
| (wij) plagen | (wij) plaagden |
| (jullie) plagen | (jullie) plaagden |
| (gij) plaagt | (gij) plaagdet |
| (zij) plagen | (zij) plaagden |
| Konjunktiv | |
| Presens | Dåtid |
| (dat ik) plage | (dat ik) plaagde |
| (dat jij) plage | (dat jij) plaagde |
| (dat hij) plage | (dat hij) plaagde |
| (dat wij) plagen | (dat wij) plaagden |
| (dat jullie) plagen | (dat jullie) plaagden |
| (dat gij) plaget | (dat gij) plaagdet |
| (dat zij) plagen | (dat zij) plaagden |
| Imperativ | |
| Singular/Plural | Plural |
| plaag | plaagt |
| Particip | |
| Nuvarande particip | Perfektparticip |
| plagend, plagende | (hebben) geplaagd |
| engelska | tease |
|---|---|
| esperanto | inciteti |
| franska | agacer; taquiner |
| italienska | irritare |
| portugisiska | contrariar; importunar |
| tyska | necken; aufziehen; hänseln |