| Parti du discours | verbe |
|---|---|
| Prononciation | /ɔntˈspɑnə(n)/ |
| Césure | ont·span·nen |
| Indicatif | |
|---|---|
| Présent | Passé |
| (ik) ontspan | (ik) ontspande |
| (jij) ontspant | (jij) ontspande |
| (hij) ontspant | (hij) ontspande |
| (wij) ontspannen | (wij) ontspanden |
| (jullie) ontspannen | (jullie) ontspanden |
| (gij) ontspant | (gij) ontspandet |
| (zij) ontspannen | (zij) ontspanden |
| Subjonctif | |
| Présent | Passé |
| (dat ik) ontspanne | (dat ik) ontspande |
| (dat jij) ontspanne | (dat jij) ontspande |
| (dat hij) ontspanne | (dat hij) ontspande |
| (dat wij) ontspannen | (dat wij) ontspanden |
| (dat jullie) ontspannen | (dat jullie) ontspanden |
| (dat gij) ontspannet | (dat gij) ontspandet |
| (dat zij) ontspannen | (dat zij) ontspanden |
| Impératif | |
| Singulier/Pluriel | Pluriel |
| ontspan | ontspant |
| Participes | |
| Participe présent | Participe passé |
| ontspannend, ontspannende | (hebben) ontspand |
| allemand | lösen |
|---|---|
| anglais | relax; release |
| espéranto | malstreĉi |
| français | relâcher |
| portugais | afrouxar; desapertar; desentesar; relaxar |