| Del av tal | verb |
|---|---|
| Avstavning | in·dig·nig·i |
| Indikativ | |
|---|---|
| Presens | indignigas |
| Dåtid | indignigis |
| Futurum | indignigos |
| Konditionalis | |
| indignigus | |
| Imperativ | |
| indignigu | |
| Particip | ||
|---|---|---|
| Aktiva particip | Pasiva particip | |
| Presens | indigniganta | indignigata |
| Dåtid | indigniginta | indignigita |
| Futurum | indignigonta | indignigota |
| danska2 | plage |
|---|---|
| engelska | annoy; aggravate; exasperate; provoke |
| franska | indigner; agacer |
| katalanska | indignar‐se |
| nederländska | verontwaardigen; voor schut zetten |
| saterfrisiska | äntrüstje |
| svenska | förarga |
| tyska | entrüsten; empören; aufbringen; Entrüstung hervorrufen bei; Entrüstung hervorrufen |