| Parte del discorso | verb |
|---|---|
| Sillabazione | in·ter·kon·sent·i |
| Modo indicativo | |
|---|---|
| Presente | interkonsentas |
| Passato | interkonsentis |
| Futuro | interkonsentos |
| Modo condizionale | |
| interkonsentus | |
| Modo imperativo | |
| interkonsentu | |
| Participi attivi | |
|---|---|
| Presente | interkonsentanta |
| Passato | interkonsentinta |
| Futuro | interkonsentonta |
| ceco | dohodnout se; ujednat |
|---|---|
| francese | convenir |
| frisone di Saterland | sik ferständigje; fereenboarje; oumoakje |
| frisone occidentale | ôfprate |
| inglese | agree |
| italiano | convenire; pattuire; accordarsi |
| olandese | afspreken; een schikking treffen; overeenkomen; het op een akkoordje gooien |
| polaco | uzgodnić |
| spagnolo | convenir |
| tailandese | ตกลง |
| tedesco | sich verständigen; übereinkommen; verabreden; vereinbaren; sich untereinander verständigen; absprechen |
| turco | anlaşmak |