| Parti du discours | adjectif |
|---|---|
| Césure | a·brupt·a |
| Singulier | Pluriel | |
|---|---|---|
| Nominatif | abrupta | abruptaj |
| Accusatif | abruptan | abruptajn |
| allemand | schroff; zerklüftet; abrupt; jäh; zusammenhanglos; unvermutet; plötzlich; unvorbereitet; zusammenhanglös |
|---|---|
| anglais | abrupt; off‐hand; off‐handed |
| catalan | abrupte; brusc |
| espagnol | abrupto |
| français | abrupt; soudain; brusque; brusqué; sec; cassant; raide; heurté; saccadé |
| frison occidental | hommels ôfbrutsen; abrupt |
| frison saterland | ourieten; skrof |
| hongrois | hirtelen |
| islandais | skyndilegur |
| néerlandais | abrupt; kortaf |
| papiamento | abrupto |
| portugais | abrupto; brusco; inesperado |