Woordsoort | zelfstandig naamwoord |
---|---|
Uitspraak | /ɑkɔrdeˈjɔn/ |
Afbreking | ac·cor·de·on |
Geslacht | onzijdig |
Meervoud | accordeons |
Catalaans | acordió |
---|---|
Deens | harmonika; trækharmonika |
Duits | Ziehharmonika; Akkordeon |
Engels | accordion |
Esperanto | akordiono |
Faeröers | harmonika |
Fins | harmonikka |
Frans | accordéon |
Grieks | ακορντεόν |
Hongaars | harmonika |
IJslands | dragspil; harmóníka |
Italiaans | fisarmonica |
Maleis | harmonika |
Noors | trekkspill |
Papiaments | akordeon |
Pools | harmonijka |
Portugees | acordeão; gaita; harmónica; sanfona |
Roemeens | armonică |
Russisch | гармонь |
Saterfries | Akkordeon; Kwätskeboode |
Spaans | acordeón |
Swahili | <kinanda cha mkono> |
Tsjechisch | harmonika |
Turks | akordeon |
Westerlauwers Fries | akkordeon |