Wortart | Verb |
---|---|
Aussprache | /ɔntˈspɑnə(n)/ |
Trennung | ont·span·nen |
Indikativ | |
---|---|
Präsens | Präterium |
(ik) ontspan | (ik) ontspande |
(jij) ontspant | (jij) ontspande |
(hij) ontspant | (hij) ontspande |
(wij) ontspannen | (wij) ontspanden |
(jullie) ontspannen | (jullie) ontspanden |
(gij) ontspant | (gij) ontspandet |
(zij) ontspannen | (zij) ontspanden |
Konjunktiv | |
Präsens | Präterium |
(dat ik) ontspanne | (dat ik) ontspande |
(dat jij) ontspanne | (dat jij) ontspande |
(dat hij) ontspanne | (dat hij) ontspande |
(dat wij) ontspannen | (dat wij) ontspanden |
(dat jullie) ontspannen | (dat jullie) ontspanden |
(dat gij) ontspannet | (dat gij) ontspandet |
(dat zij) ontspannen | (dat zij) ontspanden |
Imperativ | |
Einzahl/Mehrzahl | Mehrzahl |
ontspan | ontspant |
Partizipien | |
Präsenspartizip | Perfektpartizip |
ontspannend, ontspannende | (hebben) ontspand |
Deutsch | lösen |
---|---|
Englisch | relax; release |
Esperanto | malstreĉi |
Französisch | relâcher |
Portugiesisch | afrouxar; desapertar; desentesar; relaxar |